Powered By Blogger

jeudi 1 septembre 2011

Tagrawla n Libya tiwi sul tasmghurt

***Awal fw awal***

Sdis iyyiren ghezzifnin ad kkan irugiyen[i] d imcirriyen[ii] n Libya mmaghen d ihuttilen n igumiyen[iii] n Qaddafi, lli s ttessenem ngeden ar imi gh kra igat anaw n ikrraden[iv], ad as kkisen algamu n izmawen lligh ibbwk izuran kkuz imrawen n issggwassen ay-ad. Macc iqqan-d ad nessen s yat teghawsa : mladd is d ur aqqeryal d takat zegzawn lli as ffreghent, ku ass nna d-iga Rebbi, kra igat anaw n taylalin n NATO, ur nnigh tawwuri n ussinef[v] n Qaddafi d tarwa nes rad tili ttemi. Acku iggut mad dis illan n medden. Is d akkw yiwi wiyyad lli ssghwni[vi] s iqqariden gh temizar lli as ssuttelnin.

Macc awal n tiddt iqqan-d ad t ini yan sul yales as. Igh itteghwin ayt w ayrni[vii] n Iming gh tesggwin n Briga, ggammin ad s tt nn-zerin, ghw ayrni n tagut, tighawsiwin mnahyant. Acku Imazighen Infusen bedden tubedda n yan urgaz, kcemen s Qaddafi ar anwal, sul zzunen-nn gis acnyal Amazigh. Ur nesghawsa ad nini, acku inagan zeran akkw sul sfleden, masdd is ssunfen akkw inggwa nesen f usga, melin tagizult mek-lli s tella sul d uggwar.

Is akkw ufigh ad inigh mladd is d ur netteni, addad isaddumn ul ura tasa n ku yan rad sul ighama zund-zund. S teguri yadn, anafal lli igan Qaddafi d ibughagh lli gan tarwa nes rad ukan sul ssenbaden[viii] s gar d uzddim[ix] -Rebbi kad dagh issen menckk !- gh tuzzumt n Terablus, sul ar tteffin ihaburen d ihatan f medden n Libya ura sul win umadal. Macc, mek-lli akkw ssenen medden, kra igat taghawsa tela ttemi gh tudert-ad. Tattwalt n Qaddafi, lli igan yan udiktatur iffin maydd d idammen, ad as tt innan. Surf at yyi igh nnigh yan w awal ! Ad t id ur irar, netta, ura mad igan amud nes marra !

Sawl at agh ghil-ad f Imazighen d uzekka nesen gh Libya tamaynut ! Irwas yyi is nn akkw tuttem sw allen nnun f usnfar n temndawt lli d-idi usggiwr anmattay n Libya[x]. Assnseb[xi] n tuttlayt Tamazight ur gis ill ura yaz t inn. Uggar, yan gh igwmamen[xii] meqqurnin nes, lligh ziyyeren Imazighen f udm-ad n taysi nes, inker issreh asen tamzzarrut d temjjiyyert ur-ta (y) akkw zwan idammen n imttinen[xiii] nesen gh akkw tesggwin n Tagut n Libya. May-ann ad yiwin i yan umara yan w awal lligh inna : ‘’Gh kra igat ggu Libya ihda gis yan Qaddafi’’.

Yat ukan, hati ur d Qaddafi ad iceqqan ad t nn-yitti, tidyulujit tafacist n teàrubit lli sul gh felsen tuggwt n medden gh Libya ad ur ilin ijji ura asafar. Ghay-ann as ixessa Imazighen ad bedda gen yan ufuss, dulen ad asen ur skaren ighnanen[xiv] nesen timlillay, skerent dagh gisen. Macc, igh nunni taytti d turmt lli melan i umadal marra, ur nnigh rad ten sul ixtel kra n yan. Ini as ad ig ur ssnegh mit. Qqel at agh ilmma nezer…



[i] Rebelles.

[ii] Combattants.

[iii] Soldats/militaires.

[iv] Armes.

[v] Éviction.

[vi] Appâter.

[vii] Front.

[viii] Gouvernent.

[ix] Injustice/tyrannie.

[x] Le conseil de transition libyen.

[xi] L’officialisation.

[xii] Membres.

[xiii] Morts.

[xiv] Ennemis.

vendredi 19 août 2011

Qaddafi usin t w aman

***Anghmis***

Sawlen mennaw ibaqqayen gh Trablus id n umuhad[i] lligh ssfelden medden i udida n taylalin n imaghen n NATO ar tekkant ignna n tezuznt[ii] n Libya, s illi s inna umazan n France Press.

Gh yat n taylgi, mennaw ibdayen[iii] sdadiyen gh ifghel[iv] n Bab n Làziziyya gh tuzzumt n Trablus, lligh izdegh Qaddafi. Ura tagut n Trablus d Tajura, gh tesggwin nes, gant awttas n mennaw igzduten[v] n taylalin n NATO.

Yat ukan, tassast[vi] tedda ar ten telkkem Qadafi d ungaraw[vii] nes lligh as kkesen irugiyen[viii] mennawt tenghramin lligh tega Zzawit lli yagan ghar 40 n id kilumitr d Trablus.

Zzawit tega tirni bahra ixatern n igrawalen acku tella gis temstit[ix] lli akkw imqqurn gh tagut n Libya d nettat agh ad ttasint tidusiwin tisardasin n Qaddafi azatim[x].

Timmusa n ustan[xi] n Britania tenna-d masdd taylalin nes ssnged tent yat tinawt n imaghen n ungaraw n Qaddafi gh umnid n Trablus.



[i] Jeudi.

[ii] Capitale.

[iii] Explosions.

[iv] Quartier.

[v] Attaques.

[vi] Pression.

[vii] Régime.

[viii] Rebelles.

[ix] Raffinerie.

[x] Carburant.

[xi] Ministère de la défense.

samedi 13 août 2011

Iḍ n umarg gh Bi-Igwra nw Actuken

***Anghmis***

Ar ttehiyyal, gh tenghramt n Bi-Igwra, Temesmunt tadelsant tagherfant, Timatarin, i yan iwiz meqqurn n uzawan d umarg ass n 24 Ghuct 2011.

Amussu-ad rad gis tawes Temesmunt n Tilelli n Udrar lli ittewurin/ittemussun gh Ayt Baha d tesggwin nes.

Rad gis ilin mennaw inazuren imazighen iskarn tizlit tamxlaft[i] d mennaw imdyazen lli d yad idin tiwckinin nghedd tadliwin nesen d wiyyad lli behhra issfalen gh ubrid n usnflul n temdyazt.

Mek-lli rad gis tili teghri n yan mennawt temdyazin n isufa imezwura lli issisfiwen abrid n ulelli/aderfi zund igllinen n Dda Àli Azayku, Sàid Sifaw...

Ad ur nettu taghuri lli rad ittuskar i temdyazin timaynutin n umddakwl negh, Àbedsslam Bumisr, lli mu isti sw assagh, Tadfi dw attan.


[i] Chanson engagée.

vendredi 5 août 2011

Asbrreḥ n ufsay n ukabaṛ n PJD

Ttemmagh yat taymunt fadd ad ttesres inbdaden n usrad fadd ad ifsi ukabar n teghdemt d tegmi, lli bahra ittussan ghar s PJD.

Asbrreh-ad ira gh kra igat adimuqrat d wanna iran ad yawes gh ubrid ad d-yazen assagh nes d uttun n tekkerda nes sw ansa-ad n Internet :

arehmouch@gmail.com


jeudi 4 août 2011

Tikṣṣaḍ

*** Asggru gh teskla***

Issyafa masdd is tusin w aman. Is rad gis ikk afuss, nettan, d ayt taddart nes d mad akkw ittaf. Ulli d izgaren nes, ar fttun. Tagrurt nes, ar tteyakar. Turtit nes, kkanen-nn dar-s id wacc. Ura ighwrban n tegemmi nes, ar ttummalen ad gisen ghwlin, zerin ten-inn akkw.

Gh tillas bbwknin ar akal, illa kra ur ifaw i titt mad iga. Itteres gh iggi n uzur n uxdayc nes.Ur sul yufa ad izzider i tekni d ufessas. Ur ad sul ikwmmec d ixf nes zund ifker. Igh iggawr mek-ann rad-d ilqqem uggar i temmukrist nes. « Yuda, hiyya yuda ! », as inna d ixf nes.

Ad ka awin imzgan nes tiskkal n idarren d ifnza tekkanin tigemmi gh taqqaqt n tillas, ar d gis tenkker teghufi, ad nn-irar gar fw ayda nes. Yamez yat tazert, tasi tuwtemt nes agelzzim, ar fttun f tefdenin nesen. Ffeghen ur ar ttemniden awd hah, igh ur iga tifssas ghzzifnin lli itterezza uzwu d usmmass n taddagin lli asen issutelen d ibbandriwen n id lli-d ittawin uggar n tekssad lligh yad llan.

-Mani s a wa ka idda gar aydi-ad negh ? Maxx lligh a(r) ur ittagh mek-lli t ?

Ar ttexmmimen d ixfawen nesen s tegrezawt. S idudan bukdnin, ikwna sw akal ar ittegger i kra. Imil yamez yat teghawsa iqqurn awd kra n uzru ma s ann ikkat tuggugt lli d-ikka w imsli[i]-ann. Ma zza issen ! Zund amya rad ruren felent-id gh ufra netta d tawja nes.

Macc, immaqqar ufuss nes d kra igan zund arkti[ii] ilggwaghn, immulzn. Itteghwi as d gh idudan. Irzem i tezamma d tujjut itterran unfus zund kra n midrus. Iqqes urgaz lli i teghuyyit :

-Menckk n tikkal ad awen nnigh, a gar tarwa, ad sul ghid ur teskarem izumaz, ar ttalesem mmel[iii] nna tufam zund ifullusen !

Ghlin as bahra idammen. Ar ittesis. Ar itteberbur. Ar d-tteffaghen gar iwaliwen d inna-d yiwi imi nes s taqqurt :

-Id wacc gh berra d texandallasin gh ugwnes, hakk a wa hakk ! Ar agh d ka sul lkkemen !

Lligh d-ttebbaqqi tifawt w ass, ufan-d aydi lli nesen iga afkka yuffn, kkuttin gis idarren. Ili gh tama nes yan ugzzum n uksum izzghwrn s kra idlan. Ssenen ilmma mad nn-ibbin tasa nes. Ur sul intel umya i urgaz d lall nes. Illa mad ten iccukkan, yiri ad as isker ma s iggwra w aydi-ad nesen.

Izeri-nn ghay-ad tukkerda n ulli d teghawsiwin n taddart d usggwtat n tarwa. Tteyarant tekssad ggutnin gh udm n umghar n taddart zund igh as immuttel uzayz. Ismmass may-ann infuren nes hdanin timitar n ughulif iggutn.

Ini ilmma ayyis nes ass-ann nit sul. Inzel i tesudut nes, imel-d tiqqar i teghremt nes. Ifel-d yat tegdrurt zund mek-lli teskar tanawt w aggu fw aman. Ar t ittilih imikk s imikk ghw afa izdin dw aman. Tesslkemt tanaka nes s dar tarwa n id dadda-s lli llanin gh yan w ansa lligh lluzzant takatin d kigan n texamin i igwmmaden idfaren aman d ulmu zgzawn.

Is ten inn ka ilkem, yakwi-nn ger ifassen nesen, ar asen ittales mad disen izzeri gh uzmez aqqbur d ussan zerinin lligh a(r) sul d isn ittemun. Ussan n n temzayt d teàurma d umdur ighudan. Srsen as d izammaren nwanin f takat d igdduten[iv] w atay n temijja[v] f tekka terzzat tamellat.

Lligh nn udden i laz, ssneden f tuddixfin[vi], gin-nn taghnnant gh usskwtay n umarg d temdyazin d inghmisen ssilinin taysi n tizzla d umzruy n immudduten gh temizar aggugnin, tawdiwin d ighwzniwen lli gisent.

Macc ur t akkw ujjan s isqqsiten. Ffreghen as tent ar lligh d fell-as rkesen : « Manik ad nn-gan ayt ighrem nnun? Is sul ghaman ixrubban n ayt flan gh udghar n ? Is ad sul ttawint tamdiwin aman d tujjutin n ifskan[vii] d tuga?... »

Bbaqqint tadsiwin munnin d tadfi n tissi w atay sw awal zund asbuxrur n ittes.

Yales asen f mad as d-igan idarren d uzziwir d imakren n tillas. Kra n medden ur lanin timitar ura udmawen lli iran ad as skeren tin ubzeg igh d issutel f ufuss[viii].

Raren as d ayt ugdud-ann : «Ur nega gh wi-illi ssusunin akal gh telmsa igh nkeren, a(y) iwi-s n dadda-t-negh ; taddarin nek, tigumma negh ad gant.»

Issuda akitar nes yaghul s tegemmi. Kkent fell-as temitar n tefssas ur tent ibbi ghar ishunhun w ayyis. Ibbi tizzla zund ira kra n tammaght f ikka ugdrur. Gh tuggugt, iwint as d w allen nes tigwumma lligh d-yuda zund kra iskkilen tteyaranin iggi n kra n teflut lli s aqqran inalmaden d imhdaren gh uxwrbic n temzgida. Ikcem kra gh kra, ur nmilin zund igh inxabbalen izakaren. Ur tessent ixf gh idarren nesen.

Illa fell-as ad nn-irar gar f ixf nes s ixf nes. Ishiyyel tamghart d tarwa nes s mad d-yuckan. Issdus ulli d imudar nes. Yasi-d aburi ig as sasbu. Ibkes s taggwst nes. Ikfed, idiyyec, ar itteqqel s tillas ad as derent, d man akud ar ad d-akwin id wacc lli t ur yujjan gh tiqqar nes.

Tamghart, s tefessi n temucca, ar ttakkwr assflid, ar tekkat afaten gh tillas.

Had kra n tewada tesfal ar d-ittaz imsli nes zund izuran n gar tuga. S yat tekkelit, ar kkaten ulawen, tebedd-d nit yat temdlut iggutn gh tillas. Utten-d kra n usman sdidnin zund kra uzzir ikka wargiga d yan iggig ifssusn iwin t id imzgan gh tuggugt.

Iffrttel urgaz, teccukkut tad ila s tikni. Skeren amnid n kra n teghwmmirin lli yad-lli gan gh ixfawen nesen.

Ufan-nn iguyya nesen gh berra n taddart. Argaz ildi-d tasdda imdi tt id. Temun dis temttudt nes, uhu is tehda gh teghwrdin nes. Ffaghen gh kra iqqen amnid nesen. Isgjdi gh tama nesen zund kra n udrar ibeddn. Ila tifraz zurnin gh udm nes zund igh ittuskar gh ughulid. Imikk ad deren s akal s tezlagt lli ten yusin.

Gh akud-ann ad isniyyec urgaz tasdda nes s murran-ann. Teffagh teblalt[ix] tesbbaqqi afessas lli issutln i udghar-ann. Isccukku as d tayyad. Mmrkesen ibaqqayen n teblalin d iggig. Sllan i mad ibeddn amnid nesen ar lligh nn-irrumma, temun dis yat teghuyyit d iffaghn gh udis n tillas. Iga id w ass-ann zund argaz nna mu ibbi uhlig nes. Urrin tigira, akwin s ugwnes n ughgwmmi lligh d-uckan. Qqenen-d taggurt sw asad.

Argaz ider as ils, inna i temghart nes s kra n bezziz :

-Uff, nesker tt sul gis, irwas is d wa-lli meqqurn ay-ann !

Terar as d temghart s yan udm ffaghn idammen d teguriwin irkesn d tumert d tekssad.

-Menckk as ideni ufkka nes ! Izedar ad ur ig afgan.

-Iga ten akkw ghas afgan. Ass-ad, rad bbint tawdiwin negh, ur sar sul nettggwtat.

-Macc illi mu nesella d tewada ur nnigh tega tin n yan urgaz ?

-Irwas is rwulen ismmunen nes, lligh-t zeran ider akal. Ksudegh ukan ad d-aghulen azekka ad agh raren mad nesker gh umghar nesen.

Ini as s terrugza d tegizult, ibbi ttemi i mad ittebrramn gh ixf nesen:

-Ur ad neffagh tigwmma negh s inna illan.

-Waxxa nn sis nuggwa, ad nezer timitar n udm nes. Mmhninesegh ad zeregh tafgga nes !

-Uhuy a tamghart ! Izedar ad itteyagas nghedd ad yili kra n yan gh tama nes. Ajj agh ar kigh d tuggwa tifawt .

- Ar ttannayegh is rad ur aggwint tifawin n taylgi ass-ad.

Tterrmesen gh uwr nesen ar tteqqelen s filfukt ad d-yaggw. Iwin ten imjijjiwen s kra igat mani. Msseqqen yat gar tigira i murran-ann gh usarag n tegemmi nesen, manik as rad nn luhen afkka nes gh tuggugt, manikk rad ig umdel nes nghedd ajdar. Nghedd ad akkw bbin ixf nes, agwlen t gh kra n taddagt ad ig tamatart i wa-nna iffaghn ixf nes ar nn sisen ishawza.

Lligh tella tebbelbest, sllan i igdad n tifawt. Iffagh urgaz, diyycen inzaden nes, ur-ta jju ingara d uburi nes ad nn ur yaf mad nn ur itam. Ibedd tama n ungis nes ikremn. Icbeh gis aga. Ur ukan ifles mad skeren ifassen nes. Yamez ixf nes. Yall afuss, yutt sis wayyad yini :

-Manikk as iffagh ghwa-ann ixfawen negh ?

Telkem t inn temghart nes derent as sat aman. Tini as s tegrezawt :

-Ad ur teqqelt s ughrum gh ass-ad a(y) iwi-s n Bexxa ! Teffught, a wacc n id wacc, gh ufarnu n tallaght negh. Is t akkw tessfit a(y) argaz d uzgen !



[i] Voix.

[ii] Pâte.

[iii] Lieu.

[iv] Verres.

[v] Menthe.

[vi] Coussins.

[vii] Plantes odorantes.

[viii] Lui jouer un mauvais tour.

[ix] Balle de plomb.


Tallast-ad yura tt Àbdellah Amennou